Tove Linnéa

Igår råkade jag ut för en ny ökänd företeelse, den frukade "facerapen". Två gånger, dessutom. Per har världens sämsta pokerface och fnissade hysteriskt när han skrev. Anna-Karin var så snäll att hon påpekade redan innan vad hon hade i görningen. Men vinet var gott, sällskapet var trevligt och ingenting spelar någon roll i Facebook-världen, för den finns ju ändå inte på riktigt.

Efter förkrökandet drog vi till Ögonblicksteatern där det var fest. Och hallelujah vilken fest det var. Det var så mycket fest att den idag känns lite luddig. Jag har hört det ryktas om dans vid det upphöjda DJ-båset, billig halvkyld öl, vänskapsband som återknyts, försvunna väninnor, relationspanik och trubbel. Ja, man vet verkligen aldrig hur en kväll ska sluta när man äter chokladpraliner till middag.