Tove Linnéa

Jag trodde att livet som arbetslös skulle vara händelselöst. Men nej. Här har vi mig. Upptagnare än någonsin. Somna sent, vakna sent. Oj oj oj. Jag ska försöka göra det lite bättre.

Jag: "Men åh, vad gott du luktar."
Killen: "Tack! Budgetvarianten. Jag har inte råd med killparfym, så jag brukar kleta deodorant på halsen!"

En lista över världens sämsta grejer. På överlägsen förstaplats har vi när roliga saker tar slut.

Du går på ICA för att handla mat, och du inser att pengarna är slut på kortet. En efter en plockar du bort varorna, går igenom i huvudet vad du egentligen behöver. Det jag var riktigt sugen på just då var verkligen en påse chips, inte frukostflingor eller bröd att göra nattmackor på. Till slut står du där med bara chipspåsen kvar, för du skäms att du har bildat en kö och vill få det överstökat lite snabbt. Och du är jävligt sugen på chips.

Just nu ångrar jag mitt val. Jag vill göra nattmackor, och chipsen var ingen stabil frukost.

Dagens i-landsproblem är detta. Jag går runt på stan och får syn på en kvinna som är ute och går med sin hund. Och för mig ser de precis likadana ut. Samma frisyr, samma uppsyn och samma utstrålning. Hundens färg var densamma som kvinnans jacka, och de gick likadant. Nöjt för mig själv kunde jag konstatera att detsamma aldrig kommer hända mig. Jag kände mig nästan lite bättre än henne, hon som var korkad nog att matcha sin hund.

Sedan vänder jag mig mot min anonyma vän för att påpeka detta, och noterar någonting fasansfullt. Vi har båda gråa mössor, gröna jackor, svarta vantar, svarta byxor och Converse-skor. Plus gigantiska svarta sjalar runt halsen. Det enda som var skillnaden var i princip passformen på plaggen och färgen på sneluggen man skymtade under mössan.

Så, dagens i-landsproblem är: Jag är precis lika töntig som människor som omedvetet matchar sin hund. Jag önskar att jag hade hade kunnat komma fram till en mer självförtroendeboostande och tillfredsställande insikt. Dagens lärdom är att man inte ska tycka att man är bättre än någon annan. Inte ens för en sekund.

... är inte så jävla glamouröst när man bor i Umeå. Visst i Stockholm, men inte i det smutsiga Norrland. Jag hatar min granne som borrar i betong klockan nio på kvällen. Vad fan är man för jävla människa då? Kan någon tala om det för mig?

Utifall att någon granne läser min blogg. Ni fattar säkert vem jag menar. Och om nu du, din borrlurk, läser detta. Sluta med borrandet och gå tillbaka till att skriva sura lappar i tvättstugan och lägga rabarber på alla telefonkatalogerna i trappuppgången.

Jag säger inte att jag är perfekt. Bara bättre på att ha diskreta ovanor. Typ att diska i snygga underkläder, laga mat naken. Och när jag tvättar bilen råkar jag alltid ha på mig kortkorta shorts och en skjorta jag knyter precis under brösten. Sedan har jag en farligt tendens att vrida ur svampen ungefär kring halsen så att allt vatten rinner ner mot bysten och liksom... blöter ner skjortan så att det otroligt odiskret avslöjas att jag inte har någon BH på mig. Men det bryr jag mig aldrig om. Istället kryper jag upp på bilhuven och börjar använda mig själv som tvättsvamp. Ni vet, sådana ovanor som alla kvinnor har. Inte fan borrar jag i väggen inte.

Jag var jävligt nära att lägga ut en bild på hur jag ser ut när jag diskar, men jag vill inte att den här bloggen ska bli uppfattad som oseriös. Därför struntar jag i att lägga upp bilder på mig där man ser så mycket hud, och som anspelar så mycket på sex. Man vill ju liksom inte bli uppfattad som en bimbo.

Förresten. Ironilamporna blinkar hysteriskt, för er som upprörs.

Jag försöker verkligen verkligen bara koppla bort allt och baka bröd istället. Det var en speciell helg, som sent ska glömmas.