Tove Linnéa

Min mamma ska alltid försöka lugna min hypokondri. Nej, du har inte blivit stucken av en mördargeting. Det var dina strumpbyxor som fastnade i en spik. Ibland fungerar det. Men det kan bli helt otroligt irriterande om jag ligger hemma och har influensa när mamma bara förnekar det. Nej kära du, du är bara ordentligt förkyld. Nej gumman, du har luftvägsinfektion. Nej men älskling, du har bara lite feber. Jag blir ju kollrig av alla diagnoser hon ställer som kombinerat likförbannat stavas INFLUENSA.

Min vän Amanda har haft precis samma sjukdomsförlopp som jag har, och nu har hon hört att den influensan vi fick inte var den säsongstypiska sjukdomen. Det var en muterad kombination av hong kong-viruset och svininfluensan. När hon berättade detta reste sig håret på armarna och jag drabbades av en flashback från mina värsta sjukdagar från den gångna veckan. Med en orubblig kisande blick fäst någonstans långt i fjärran släppte jag datorn och reste mig långsamt ur soffan. Jag knöt näven och sköt den i en triumferande gest ovanför huvudet samtidigt som jag euforiskt utbrast: JAG ÖVERLEVDE! OCH MAMMA, DET VAR INFLUENSA!