Tove Linnéa

Alldeles nyss så fick jag en minnessmäll. Jag kallar det så när man gör något helt annat och plötsligt blir slagen i ansiktet av ett minne du plötsligt bara kommer ihåg. I min minnessmäll tänker jag göra killen anonym så att han inte skäms sen. Alla som känner mig kommer ju dock fatta vem det är. Förlåt, vännen.

Jag var sexton år gammal och hade aldrig haft pojkvän. Jag kände mig fulast i världen och helt ärligt var jag rätt ful. Världens konstigaste klädstil, knäppt hår och ingen känsla för hur man sminkar sig överhuvudtaget. Smal som en liten sticka men jag såg mig själv som världens kanske smygfetaste människa. Självförtroendet på botten, så att säga. Så satt jag hemma hos en killkompis som tydligen var kär i mig, men det hade jag inte förstått. Jag satt på hans dator och letade efter någonting på datorn och plötsligt hittar jag en mapp som heter "Tove". Han var inte där, så försiktigt klickar jag upp mappen och hittar en mapp full av bilder han rippat från Apberget där han tyckte att jag var speciellt söt. Det jag borde tyckt var obehagligt gjorde mig helt varm och glad i hela kroppen. Att vara sexton är verkligen världssämst. Man tycker ju aldrig att man duger. Men just då satt jag där och dög.

Förresten så hette jag Kärleken på Apberget. Och för er utbölingar som inte förstår vad Apberget är så var det vad umeborna hade innan Facebook. Ett lokalt internetcommunity där man inte behövde göra mycket för att bli internetkändis. Alla kallade varandra för deras smeknamn på Apberget. I flera år blev jag kallad emo-Kärleken. Jag måste väl hur som helst ha hittat bilder som såg ut ungefär så här: